B\u00f6nen finns i alla religioner, den enda skillnaden \u00e4r s\u00e4ttet p\u00e5 hur man ber. Det som \u00e4r unikt f\u00f6r Islamiskt s\u00e4tt att be, \u00e4r att den inneh\u00e5ller drag fr\u00e5n andra religioners s\u00e4tt att be. Vissa m\u00e4nniskor ber till Gud medan de sitter och vissa medan de st\u00e5r upp. I vissa religioner ber man till Gud st\u00e5ende p\u00e5 sina kn\u00e4n, och i vissa bugar man sig inf\u00f6r Honom. Somliga st\u00e5r med armarna i kors medan andra st\u00e5r med armarna l\u00e4ngs sidorna. Kortfattat kan man s\u00e4ga att det inte finns n\u00e5got gemensamt s\u00e4tt f\u00f6r att be bland v\u00e4rldens religioner. Hursomhelst \u00e4r det fascinerande att se att Islam anvisar sina f\u00f6ljare ang\u00e5ende s\u00e4ttet att be s\u00e5 omfattande att alla st\u00e4llningar under b\u00f6n funna i andra religioner finns symboliskt med i en muslims s\u00e4tt att be. Det verkar vara \u00e4nnu ett steg i riktningen f\u00f6r att inleda en universell religion.<\/p>\n
Den Islamiska institutionen f\u00f6r att be \u00e4r ett h\u00f6gt utvecklat system som t\u00e4cker varje m\u00e4nskligt behov. Det b\u00f6r kommas ih\u00e5g redan i b\u00f6rjan att syftet med att be inte bara \u00e4r till f\u00f6r att b\u00f6ja sig inf\u00f6r Gud och hylla Hans storhet, som om Gud hade skapat m\u00e4nniskan f\u00f6r att m\u00e4tta sitt egoistiska beg\u00e4r att hyllas. Alla de syften n\u00e4mnda i relation till dyrkans filosofi och p\u00e5 s\u00e4ttet en muslim f\u00f6rv\u00e4ntas ut\u00f6va b\u00f6nen, g\u00f6r det uppenbarligen klart att b\u00f6nen \u00e4r till dyrkarens f\u00f6rdel och p\u00e5 intet s\u00e4tt en fav\u00f6r till Gud. Den Heliga Qur\u2019anen g\u00f6r det klart att Gud inte beh\u00f6ver m\u00e4nniskans lovord. Han \u00e4r s\u00e5 stor i Sin h\u00f6gadel och s\u00e5 upph\u00f6jd i Sin karakt\u00e4r att lovorden fr\u00e5n Hans skapelse inte l\u00e4gger till n\u00e5got i Hans storsinthet och majest\u00e4t.<\/p>\n
En g\u00e5ng n\u00e4mnde Islams Helige Profet sa, att om hela m\u00e4nniskosl\u00e4ktet v\u00e4nde sig bort fr\u00e5n Gud och begick de v\u00e4rsta m\u00f6jliga synderna s\u00e5 skulle de inte f\u00f6rsvaga Hans universella storslagenhet. Om n\u00e5gon skulle doppa en n\u00e5l i det enorma havet och sedan ta upp n\u00e5len skulle han finna lite vatten fastsittande p\u00e5 den, och detta skulle vara mycket mer \u00e4n vad hela m\u00e4nniskosl\u00e4ktets synder skulle kunna ta ifr\u00e5n Guds glans genom att v\u00e4nda sig bort fr\u00e5n honom.<\/p>\n
S\u00e5 den Heliga Qur\u2019anen s\u00e4ger att b\u00f6nen \u00e4r f\u00f6reskriven enbart f\u00f6r b\u00f6nef\u00f6r\u00e4ttarens egna b\u00e4sta. Det \u00e4r ett omfattande \u00e4mne, och vi kan bara illustrera n\u00e5gra punkter i relation till detta som n\u00e4mns i den Heliga Qur\u2019anen och den Helige Profetens sa traditioner.<\/p>\n
Ih\u00e5gkommandet av Gud och grubblandet \u00f6ver Hans egenskaper under b\u00f6nen hj\u00e4lper m\u00e4nniskan att rensa sin sj\u00e4l, och n\u00e4rma sig harmonin med Guds natur. Detta \u00e4r k\u00e4rnan i den Islamiska b\u00f6nen. M\u00e4nniskan \u00e4r skapad som en avbild av sin skapare, och m\u00e5ste str\u00e4va f\u00f6r att n\u00e4rma sig Honom. Detta \u00e4r en lektion i adelskap som \u00e4r ett m\u00e5ste. De som tr\u00e4nar sig sj\u00e4lva att t\u00e4nka som Gud, och att uppf\u00f6ra sig som Honom s\u00e5 mycket som det nu \u00e4r m\u00f6jligt inom den m\u00e4nskliga sf\u00e4ren, de f\u00f6rb\u00e4ttrar st\u00e4ndigt sin relation till andra m\u00e4nniskor och andra livsformer.<\/p>\n
I m\u00e4nskliga termer \u00e4r det l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 om man t\u00e4nker p\u00e5 en mors attityd gentemot sina barn. F\u00f6r den som verkligen n\u00e5r n\u00e4rhet till sin mor, blir allt som modern h\u00e5ller k\u00e4rt, lika k\u00e4rt f\u00f6r honom. Att f\u00f6rv\u00e4rva skaparens attityd \u00e4r likt att f\u00f6rv\u00e4rva konstn\u00e4rens attityd mot sin konst. Det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r n\u00e5gon att n\u00e5 n\u00e4rhet till Gud och att samtidigt avl\u00e4gsna sig fr\u00e5n Hans skapelse. Termen som \u00e4r anv\u00e4nd f\u00f6r b\u00f6n i den Heliga Qur\u2019anen h\u00e4rleder sig fr\u00e5n ett ord som \u00e4r av v\u00e4ldigt stor betydelse och v\u00e4ldigt annorlunda fr\u00e5n termerna som \u00e4r anv\u00e4nda i andra religioner. Ain, Be Dael (\u2018A\u2019, \u2019B\u2019, \u2019D\u2019) \u00e4r de tre grundbokst\u00e4verna som har den grundl\u00e4ggande betydelsen slaveri. Likt en slav som har f\u00f6rlorat allt till sin m\u00e4stare och f\u00f6ljer honom i alla avseenden, p\u00e5 samma s\u00e4tt skall en dyrkare i Islam g\u00f6ra i sin relation till Gud. Den infinitiv som anv\u00e4nds f\u00f6r b\u00f6n har bibetydelsen att f\u00f6lja i n\u00e5gons fotsp\u00e5r. Det \u00e4r det ultimata i att imitera Guds egenskaper. Qur\u2019anen s\u00e4ger ocks\u00e5:<\/p>\n
B\u00f6nen h\u00e5ller (er) sannerligen tillbaka fr\u00e5n otillb\u00f6rlighet och uppenbart ont Denna vers har b\u00e5de positiva och negativa bibetydelser, b\u00e5da mycket v\u00e4sentliga f\u00f6r att utbilda ett ideellt m\u00e4nskligt uppf\u00f6rande. I den negativa bibetydelsen hj\u00e4lper b\u00f6nen den som ber att frig\u00f6ra honom fr\u00e5n alla slags synder. I den positiva bibetydelsen utbildar den m\u00e4nniskan, rensar hans karakt\u00e4r och f\u00f6rfinar hans kvaliteter till en s\u00e5n upph\u00f6jdhet att han blir v\u00e4rdig att ha gemenskap med Gud.<\/p>\n En annan viktig roll som b\u00f6nen spelar, \u00e4r att b\u00f6nen \u00e4r v\u00e4ldigt viktig n\u00e4r det g\u00e4ller utvecklingen av sj\u00e4len. Enligt Islam kan sj\u00e4lens relation till den k\u00f6ttsliga kroppen liknas barnet i sin mammas livmoder. Att f\u00f6da ett h\u00e4lsosamt barn kr\u00e4ver att m\u00e5nga influenser st\u00e4ndigt \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n modern till embryot, och till barnet vid senare stadier. Om moderns p\u00e5verkan p\u00e5 embryot \u00e4r oh\u00e4lsosamt, f\u00f6ds barnet medf\u00f6tt d\u00e5ligt. Och om det \u00e4r h\u00e4lsosamt, f\u00f6ds barnet i perfekt h\u00e4lsa. Av alla inflytanden som jobbar med att skapa och modifiera den m\u00e4nskliga sj\u00e4len \u00e4r b\u00f6nen den viktigaste enskilda faktorn.<\/p>\n Den islamiska b\u00f6nen \u00e4r rik p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga grundliga l\u00e4ror att inte ens en br\u00e5kdel av dessa kan hittas i andra religioner. Islam f\u00f6rmanar b\u00e5de b\u00f6n individuellt och i samfundet. B\u00f6nen som h\u00e5lls i f\u00f6rsamling \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande v\u00e4lorganiserad och meningsfull. Det finns en ledare som leder alla i b\u00f6n n\u00e4r man ber i f\u00f6rsamling. Ledaren \u00e4r inte n\u00e5gon pr\u00e4st utan den som m\u00e4nniskorna anser vara l\u00e4mplig vals till Imam. F\u00f6rsamlingen f\u00f6rmanas att st\u00e4lla sig i raka led bakom Imamen. De beende skall st\u00e5 intill varandra, axel mot axel, utan n\u00e5got avst\u00e5nd alls. De f\u00f6ljer Imamen i allt han g\u00f6r till punkt o pricka. N\u00e4r han b\u00f6jer sig b\u00f6jer sig de beende, n\u00e4r han reser sig reser sig de beende. \u00c4ven om Imamen g\u00f6r ett fel och inte r\u00e4ttar till det efter p\u00e5minnelse skall de beende f\u00f6lja Imamen i allt han g\u00f6r. Att ifr\u00e5gas\u00e4tta Imamen under b\u00f6n \u00e4r inte till\u00e5tet. Alla \u00e4r v\u00e4nda mot samma riktning utan n\u00e5got undantag, de \u00e4r v\u00e4nda mot det f\u00f6rsta hus som byggdes f\u00f6r m\u00e4nsklighetens f\u00f6rdel. Ingen \u00e4r till\u00e5ten att reservera n\u00e5gon speciell plats bakom Imamen. I detta avseende \u00e4r de rika och fattiga, unga och gamla behandlade med absolut j\u00e4mlikhet. Den som kommer till mosk\u00e9n f\u00f6rst har f\u00f6rtur att v\u00e4lja platsen han vill sitta p\u00e5. Ingen har n\u00e5gon r\u00e4tt att flytta p\u00e5 n\u00e5gon fr\u00e5n platsen denne sitter p\u00e5, f\u00f6rutom n\u00e4r det g\u00e4ller av s\u00e4kerhetssk\u00e4l etc., d\u00e5 blir det en administrativ fr\u00e5ga. Det Islamiska s\u00e4ttet att be \u00e4r inte bara rikt n\u00e4r det g\u00e4ller spirituell undervisning men \u00e4ven i gemensamma och organiserade undervisningar.<\/p>\n Alla mosk\u00e9er \u00e4r bes\u00f6kta fem g\u00e5nger per dag, en uppgift som verkar vara f\u00f6r kr\u00e4vande f\u00f6r en vanlig betraktare. Denna aspekt b\u00f6r bli mer utarbetad f\u00f6r att bygga en begriplig bild av inneb\u00f6rden av b\u00f6n i f\u00f6rsamling f\u00f6r en muslim i hans s\u00e4tt att leva. Men i ett idealiskt muslimskt samh\u00e4lle d\u00e4r mosk\u00e9er finns inom r\u00e4ckh\u00e5ll blir b\u00f6n i f\u00f6rsamling, fem g\u00e5nger dagligen, en daglig rutin i muslimernas vardag. Middags b\u00f6nen blir vanligen mer problematisk men utf\u00f6rs under middagsrasten i de muslimska samh\u00e4llena. Det \u00e4r inte bara en middagsrast utan den f\u00f6rl\u00e4ngs s\u00e5 att man skall hinna med middagsb\u00f6nen. Efter middagsb\u00f6nen kommer eftermiddagsb\u00f6nen, vilken vanligen utf\u00f6rs direkt efter att man kommit hem fr\u00e5n jobbet. Efter det \u00e4r ingen b\u00f6n till\u00e5ten f\u00f6rr\u00e4n efter solnedg\u00e5ngen. Tiden mellan detta spenderas f\u00f6r olika aktiviteter som att tr\u00e4ffa v\u00e4nner och sl\u00e4ktingar, idrotta, handla osv. Det \u00e4r en period d\u00e5 man skall slappna av och under vilken b\u00f6n inte \u00e4r till\u00e5ten, f\u00f6rutom den tysta ih\u00e5gkomsten av Gud som blir en varaktig egenskap hos vissa troende. Vid solnedg\u00e5ngen b\u00f6rjar kv\u00e4llen d\u00e5 man ber och sedan \u00e4gnar man sig \u00e5t att \u00e4ta och umg\u00e5s med familjen osv. Innan man g\u00e5r och l\u00e4gger sig ber man, och denna b\u00f6n kallas f\u00f6r Isha. Man uppmanas att g\u00e5 och l\u00e4gga sig efter Isha ist\u00e4llet f\u00f6r att vara vaken och h\u00e5lla p\u00e5 med sl\u00f6saktiga syssels\u00e4ttningar som l\u00f6st prat och skvaller etc.<\/p>\n Muslimerna uppmanas att skaffa sig en vana d\u00e4r de g\u00e5r till s\u00e4ngs tidigt och g\u00e5r upp tidigt. F\u00f6ljande morgon p\u00e5b\u00f6rjas rutinm\u00e4ssigt under sm\u00e5timmarna f\u00f6re gryningen. B\u00f6nen som f\u00f6rr\u00e4ttas vid slutet av natten kallas f\u00f6r Tahajjud. Den \u00e4r inte obligatorisk, men det betonas att den \u00e4r en v\u00e4ldigt viktig valfri b\u00f6n. Gryningen inleder tiden f\u00f6r morgonb\u00f6nen som kallas f\u00f6r Al-Fajar. Valfria b\u00f6ner rekommenderas inte mellan Fajar och soluppg\u00e5ngen utav tydliga orsaker. \u00c4nda tills Zuhar, middagsb\u00f6nen, n\u00e4mns endast tv\u00e5 valfria b\u00f6ner, annars f\u00f6rv\u00e4ntas tiden innan Zuhar spenderas p\u00e5 dagliga aktiviteter.<\/p>\n Om man tittar p\u00e5 institutionen f\u00f6r b\u00f6n fr\u00e5n en annan vinkel \u00e4r det f\u00f6rbryllande att notera hur organiserad, disciplinerad och omfattande den \u00e4r. Det finns vissa b\u00f6ner i f\u00f6rsamling d\u00e5 man reciterar Qur\u2019anen h\u00f6gt, i en h\u00f6rbar halvsjungande r\u00f6st, men som inte \u00f6verensst\u00e4mmer med vad man kallar f\u00f6r att sjunga men \u00e4nd\u00e5 har en rytmisk ton som \u00e4r djupt genomtr\u00e4ngande. Den Heliga Profeten sa sade att det b\u00f6r vara en ton av sorg n\u00e4r man reciterar Qur\u2019anen, det hela blir mer r\u00f6rande och versernas betydelse sjunker djupt in i hj\u00e4rtats vr\u00e5r. I de tv\u00e5 middags b\u00f6nerna reciteras inget h\u00f6gt, detta g\u00e5r hand i hand med den allm\u00e4nna st\u00e4mningen vid den tidpunkten. \u00c4ven f\u00e5glarna upph\u00f6r att sjunga under f\u00f6rmiddagen, lugnet t\u00e4cker det annars normala f\u00f6rda ov\u00e4sendet. Under morgonb\u00f6nen, b\u00f6nen vid solnedg\u00e5ngen och nattb\u00f6nen finns det perioder i b\u00f6nen d\u00e5 man besjunger verserna.<\/p>\n B\u00f6nen kan ytterligare delas in i tv\u00e5 kategorier. Lik b\u00f6n i f\u00f6rsamling \u00e4r individuell b\u00f6n h\u00f6gt betonad. Samh\u00e4llet hyllar Gud genom f\u00f6rsamlingsb\u00f6ner kollektivt och \u00f6ppet. I individuell b\u00f6n l\u00e4ggs betoningen p\u00e5 enskildheten, och inga f\u00f6rs\u00f6k skall g\u00f6ras att visa upp s\u00e5dana b\u00f6ner f\u00f6r n\u00e5gon. Likadant \u00e4r den sena nattliga b\u00f6nen (Tahajjud) bedd i enskildhet. Medlemmar ur samma hus f\u00f6rs\u00f6ker att finna sin egen nisch, \u00e4ven man och hustru f\u00f6rs\u00f6ker att be separat, s\u00e5 att gemenskapen med Gud blir en h\u00f6gst personlig sak.<\/p>\n Noterbart \u00e4r att gemensam b\u00f6n fem g\u00e5nger om dagen har fungerat bra, i \u00f6ver fjortonhundra \u00e5r eller mer, f\u00f6r bevarandet och skyddandet av denna heliga institution har mosk\u00e9erna varit det f\u00f6rn\u00e4msta st\u00f6det. Mosk\u00e9erna fyller ocks\u00e5 uppgiften som utbildningscenter f\u00f6r b\u00e5de gamla och unga, genom tiden har de spelat en framst\u00e5ende roll inom religi\u00f6s utbildning och instruktion.<\/p>\n Platsen d\u00e4r man ber h\u00e5lls rent mycket noggrant vare sig det \u00e4r i mosk\u00e9n eller hemma. Alla f\u00f6rv\u00e4ntas att ta av sig skorna innan man g\u00e5r in i ett s\u00e5dant omr\u00e5de. I varje b\u00f6n m\u00e5ste den tillbedjaren nudda marken med sin panna, ibland g\u00e5r det snabbt och ibland h\u00e5ller han den kvar f\u00f6r en l\u00e4ngre tid. Det \u00e4r \u00f6verraskande att ingen hudsjukdom har spridit sig mellan de beende i det muslimska samh\u00e4llet. Vissa tillskriver detta den h\u00f6ga hygieniska standarden, och vissa ser det som Guds v\u00e4lsignelse, hursomhelst \u00e4r det v\u00e4l observerad fakta. B\u00f6nens inneh\u00e5ll \u00e4r av tv\u00e5 typer:<\/p>\n 1. En formell rutin inneh\u00e5llande uppl\u00e4sning av verser fr\u00e5n Qur\u2019anen samt andra b\u00f6ner l\u00e4ses p\u00e5 arabiska, vilket \u00e4r Qur\u2019anens spr\u00e5k. Alla tillbedjare f\u00f6rv\u00e4ntas att kunna betydelsen av vad de l\u00e4ser, annars ber\u00f6vas de den ofantliga f\u00f6rdelen vilken de f\u00e5r n\u00e4r de l\u00e4ser upp de meningsfulla verserna och b\u00f6nerna. Diskussionen blir f\u00f6r l\u00e5ng om vi g\u00e5r in p\u00e5 detaljerna ang\u00e5ende vad inneh\u00e5llet \u00e4r. Men s\u00e5dana l\u00e4sare som \u00e4r intresserade b\u00f6r studera relevant litteratur.<\/p>\n 2. Den andra kategorin av b\u00f6n \u00e4r den individuella b\u00f6nen som man ber p\u00e5 sitt eget spr\u00e5k, d\u00e4r man \u00e4r fri att be som man behagar. Den andra kategorin \u00e4r kontroversiell i den mening att m\u00e5nga r\u00e4ttsvetenskapliga skolor inte till\u00e5ter s\u00e5dana \u00f6vningar ist\u00e4llet insisterar de p\u00e5 att enbart recitera verserna och b\u00f6nerna i den f\u00f6reskrivna formen, \u00e4ven om tillbedjaren inte f\u00f6rst\u00e5r vad han ber om. Hursomhelst f\u00f6rst\u00e5r de att personlig b\u00f6n beh\u00f6vs, s\u00e5 de f\u00f6resl\u00e5r att man ber p\u00e5 sitt eget spr\u00e5k efter den formella b\u00f6nen har slutat och inte under dess lopp. Vi, Ahmadi muslimerna, rekommenderar och ut\u00f6var det f\u00f6rg\u00e5ende valet att be till Gud, i sitt eget spr\u00e5k som man sj\u00e4lv behagar, under den formella b\u00f6nen.<\/p>\n Som vi mer \u00e4n tillr\u00e4ckligt har demonstrerat ovan, \u00e4r institutionen av Islamiskt b\u00f6nes\u00e4tt h\u00f6gt utvecklad, d\u00e4r det beg\u00e4rs av individen att be fem g\u00e5nger dagligen, b\u00e5de individuellt och i f\u00f6rsamling med andra. Islamiskt b\u00f6nes\u00e4tt spelar en viktig roll i en Muslims liv, och i den spirituella och moraliska fostran av individen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" B\u00f6nen finns i alla religioner, den enda skillnaden \u00e4r s\u00e4ttet p\u00e5 hur man ber. Det som \u00e4r unikt f\u00f6r Islamiskt s\u00e4tt att be, \u00e4r att den inneh\u00e5ller drag fr\u00e5n andra religioners s\u00e4tt att be. Vissa m\u00e4nniskor ber till Gud medan de sitter och vissa medan de st\u00e5r upp. I vissa religioner ber man till Gud<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1264,"menu_order":2,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1271","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n
\n<\/em>Sura Al-Ankabut (Kapitel 29: Vers 46)<\/p>\n