Ramadan en tid för sinnesfrid

Den muslimska fastemånaden ramadan har börjat. För Zaheer Ahmed och Maria Zubair innebär det framför allt en tid för självreflektion. – Det är en påminnelse om att vi inte behöver så mycket. Det är trettio dagar då man kan hitta sina svagheter och utöva självkontroll, säger Zaheer Ahmed.

Hemma hos Maria Zubair och Zaheer Ahmed har det i veckan förberetts inför ramadan, som är den största muslimska högtiden. Under en månads tid kommer miljontals muslimer världen över att välja att avstå från mat och dryck när solen är uppe.

För Maria och Zaheer innebär det framför allt en tid då de upplever en närmare kontakt med gud och ­ägnar sig åt välgörenhet.

– Vi kommer bland annat att ställa upp ett soppkök och dela ut mat till hemlösa under ramadan. Det är också en tid då vi är mer spirituellt aktiva, vi ber mer och läser koranen oftare, säger Zaheer Ahmed.

Familjen är ahmadiyyamuslimer,­ men själva vill de egentligen bara kalla sig för muslimer. Att tillhöra ahmadiyya kan vara kontroversiellt, de har en annan syn på vem som var den sista muslimska ledaren. Anhängarna har länge ­varit förföljda och i flera muslimska­ länder erkänns de inte som ­”riktiga” muslimer.

Zaheer kommer från Pakistan men flyttade till Sverige för att studera. Marias föräldrar kommer också från Pakistan, men hon är född och uppvuxen i Italien. De beskriver hur ahmadiyya-gruppen förföljs på olika sätt i Pakistan:

– Där märker man inte bara av förföljelser som i våldsamma handlingar utan också i samhällsstrukturerna. Det kan vara problematiskt att tillhöra ahmadiyya i allt ifrån vad man skriver i sitt pass till att man måste fylla i vilken religion man tillhör när man ska studera, säger Zaheer.

Men i Sverige har de inte upplevt det som något problem att tillhöra ahmadiyya. Enligt Zaher finns det främst likheter med andra muslimska grupper och hur de praktiserar sin tro. Koranen och islams fem pelare, där bland annat ramadan ingår, är den samma.

I år är Zaheer den enda i familjen som fastar, tvååriga sonen Abeed är ännu för ung och Maria är gravid.

– Det blir inte riktigt samma sak för mig nu, jag kommer sakna att fasta tillsammans med Zaheer, men jag får acceptera det, säger hon.

De påpekar att det finns många missuppfattningar kring fastan och hur strikt den är.

– Det finns lite kunskap generellt om vad ramadan är. På nyheterna får man ofta höra de extrema delarna, säger Zaheer.

– När man reser, är sjuk eller är gravid behöver man inte fasta. När jag en gång av olika anledningar valde att inte fasta en dag frågade mina kollegor här i Sverige: ”Va, får ni göra så?”. De känner kanske inte till att man under olika förhållanden inte behöver fasta, säger han.

Zaheer tror att det finns en rädsla att tala om religion, kanske för att den ofta ställer till problem.

– Vi muslimer har stort ansvar att sprida kunskap om vår religion, men många är rädda att prata om den för att de rädda för konflikter. Men om man pratar med respekt för alla brukar det inte vara några problem, säger han.

Under ramadan fastar han i snitt 18 timmar om dagen. Då avstår han från mat och dryck under dagarna och äter när solen går ner på kvällen. Fastan och maten får ofta stort fokus, fast det inte är det viktigaste, menar Maria och Zaheer.

– Det bästa med ramadan är att man får sinnesfrid och man fokuserar mer på böner. Det är lite likt yoga på det sättet, man fokuserar mer under ramadan, säger Maria.

Ramadan avslutas med festen som bryter fastan, Eid al Fitr. Det är en fest för hela familjen. Då får sonen Abeed presenter och familjen klär upp sig i nya finkläder.

– Det är en viktig dag för kvinnligt mode också, säger Maria och visar sedan upp sina klänningar från tidigare år. De är båda ljusgula och med glittriga detaljer.

Eid al Fitr är ett glädjefyllt firande.

–  På Eid firar vi att man har gjort något bra. Det är individuellt hur man har lyckats under ramadan, men i hjärtat är det en lyckligare dag om man har levt sitt liv som man vill, säger Zaheer.

AHMADIYYA:

Ahmadiyya är en av de äldsta muslimska grupperna i Sverige och har strax över tusen medlemmar.

Det som huvudsakligen skiljer det Ahmadiyya muslimska samfundet från andra inriktningar (sunni och shia) är att dess grundare, Mirza Ghulam Ahmad, utropades som en muslimsk messiasgestalt, en ny profet. Enligt majoriteten av muslimer var Muhammed den sista profeten och därför vill många inte erkänna ahmadiyya som en gren av islam.

Ahmadiyyagruppen har varit förföljda under lång tid. Sedan 70-talet är gruppen förbjuden i Pakistan och har inte heller varit välkomna för att utföra pilgrimsfärd till Mecka i Saudiarabien. De har en omfattande missionerande verksamhet och sprider ofta budskap om fred och kärlek som: ”Kärlek för alla, hat mot ingen” och ”Det finns inget tvång i religionen”.

Källa: Ahmadiyya Muslimska Samfundet och The Ahmadiyya Mission to the Nordic Countries (2015)

RAMADHAN:

Fastan är en del av det som brukar kallas för islams fem pelare och ramadan är den stora fasteperioden som varar i en månad.

Många muslimer i Sverige fastar när solen är uppe och äter när solen har gått ner. Vissa muslimer som bor i norra Sverige, där solen ibland aldrig går ner, väljer i stället att sätta en tidsgräns eller följa andra tider, som de tiderna för solnedgång och soluppgång som gäller i Mecka.

Den fastebrytande måltiden efter solnedgången kallas för Iftar.

Ramadan infaller under den nionde månaden i den muslimska kalendern och flyttas fram cirka elva dagar varje år. Datumen varierar något utifrån olika beräkningar.