Radikaliseringen i Gävle visar på behovet av större inblick i moskéerna, skriver imamen Kashif.
Även om Islamiska staten använder muslimska termer och symboler, så agerar de helt i kontrast mot vad religionen lär ut och förespråkar.
Det är bristen på ett starkt ledarskap som lockar vissa muslimer till IS och dess kalifat.
Moskéer på lokal nivå måste bli mer öppna och inbjudande, skriver Kashif Virk.
Gefle Dagblads undersökning av en moské i Gävle har påvisat att tendenser till radikalisering och extrema åsikter förekommit där. I undersökningen har en rad journalister och forskare deltagit.
Artikeln bekräftar det faktum att det finns muslimer i Sverige i dag som lever ett slags dubbelliv.
De åtnjuter svensk välfärd och kultur, samtidigt som de hyllar extrema terrorgrupper med fruktansvärda agendor. Som muslim tycker jag att detta är sorgligt och ytterst beklagligt.
Islam lär oss muslimer om våra skyldigheter, varav en är att bemöta godhet med godhet (Koranen 55:60). Detta fordrar att vi visar tacksamhet för det goda bemötande vi fått i Sverige, och försöker återgälda det genom att visa lojalitet gentemot de demokratiska principer som vårt land företräder.
Anledningen till dessa muslimers förvirring anser jag vara brist på vägledning. Även om de inte är fullt praktiserande så hyser de en viss tillgivenhet för islam, och tenderar att framvisa detta mot alla dem som använder sig av islams namn. För sådana muslimer finns ingen stark ledare som talar om för dem att även om Islamiska staten använder muslimska termer och symboler, så agerar de helt i kontrast mot vad religionen lär ut och förespråkar. Jag har även påpekat tidigare att många utav de som ansluter sig till terrorgrupper har kriminella bakgrunder eller att de lider av utsatthet i olika former.
Muslimer världen över är i dag mycket splittrade. Det finns många moskéer men lite samarbete dem emellan. Framstående muslimska organisationer existerar, men de har begränsat inflytande över agendan i enskilda moskéer. Varje imam kan yttra sig precis som denne vill, utan att ifrågasättas av andra auktoriteter. När vi läser i medierna att det finns sunni- och shiamuslimer, så gör vi det med insikten att det finns många avgreningar inom dessa två inriktningar.
Kanske är det denna brist på ett starkt ledarskap som lockar vissa muslimer till IS och dess kalifat. Där finner de en stark ledare som vågar stå emot Västvärlden, samtidigt som de lockar med budskap omhöljda i religiösa termer. Jag har tidigare skrivit att muslimska ledare måste bryta auktoriteten kring IS och deras ideologi, för att undanröja den respekt som de inger i ungdomar som radikaliseras.
Idag finns det i min kännedom endast en muslimsk ledare som bedriver detta arbete globalt. Det är Hazrat Mirza Masroor Ahmad, kalif av Islam Ahmadiyya Samfund och med anhängare i 206 länder. I sina fredagstal, som når miljontals tv-tittare världen över, uppmanar han regelbundet till fred och fördömer terrorism.
Under senare år har han blivit inbjuden att tala i EU-parlamentet, det brittiska parlamentet och i Capitol Hill för att tala om islams fredliga läror och vilka lärdomar som man kan finna i dem.
I höst är han inbjuden av Hollands parlament för samma syfte. Omvärlden har således uppmärksammat hans arbete för att reformera muslimers inställning gentemot sin religion, och det utgör även ett gott exempel för andra muslimska ledare att följa.
En del i arbetet mot radikalisering bör således vara att låta dessa muslimska ledare bli mer framträdande.
Det måste få finnas en motpol till den gränslösa propaganda som terroristerna sprider på nätet. Samtidigt måste moskéer på lokal nivå samarbeta och i samklang bemöta terrorideologiernas idéer med religiösa argument. Vi måste samtidigt vara mer öppna och inbjudande, och låta samhällets representanter få inblick i vad som pågår inuti våra moskéer.
Detta kan ha en mycket positiv effekt på hur samhället uppfattar oss.
Kashif Virk,
Imam inom Islams Ahmadiyya Samfund, verksam i Stockholm.
